Deppmode

Idag var jag nere en stund på tjejernas träning och jag saknar verkligen innebandy... Jag vill bara spela igen. Ska verkligen tjata på onsdag på mötet, hoppaaaas! Annars har jag tagit det lugnt idag, har varit hos Alexandra och haft frallkalas haha. Det var mys! Har mått lite upp och ner idag, men självförtroendet har varit sämst. Just nu sitter jag och försöker fokusera på annat än mina extrema lår som är framför mig... Jag är ju snart inte ens normalviktig utan mullig, helt seriöst jag förstår inte varför jag behöver gå upp mer det är bara helt sjukt. Blir så ledsen när jag ser min spegelbild, okej om jag var klar nu då hade jag kunnat strunta i hur fet min spegelbild är men det är fan inte kul att känna sig så stor och ändå behöva gå upp mer. Det var annorlunda förut för då såg jag ändå hur blek jag var och kände hur svag jag var. Jag märkte dessutom att det var viktigare för de i min omgivning att jag gick upp och jag visste ändå att min vikt var för låg för min längd. Nu känns det bara så meningslöst. Jag har normalt bmi, jag har energi, jag är allt annat än smal, det är bara mina behandlare som påstår att det behövs mer men det gör det inte! Jag vill fan inte bli större nu, det räcker, låt mig leva nu för jag har energi till det men om jag blir tvingad att gå upp mycket mer nu så kommer jag inte orka det. INGEN ser mig som "för liten", ingen ser att jag behöver gå upp mer och det ser inte jag heller så varför ska jag behöva bli större nu? JAG MÅR BRA men det enda jag inte mår bra över är att ha normalt bmi, normal energi, normal/mullig kropp, normala matvanor, normalt tänkande runt mat MEN ändå får jag inte röra på mig och ändå tvingas jag gå upp mer. Orkar inte seriöst jag hatar att se hur jag växer när jag vet att jag är större än de flesta friska jag känner. Jag är klar nu, jag vill inte mer...

Aja efter den depptexten så kommer lite glada bilder på mina fina tjejer, puss!