Skolångest

Har världens ångest inför att börja skolan igen. Jag vet inte varför, men jag tror att det beror på hur jag brukade känna när jag var där. När jag tänker på min skola så tänker jag på alla lögner jag sagt där och hur mycket jag frös och hur trött jag var och hur dåligt jag mådde. Det kändes alltid jobbigt att gå in i skolan och veta om att jag var tvungen att hålla mig vaken på lektionen och ljuga på lunchen. Jag hoppas att det inte är lika ångestfullt att komma tillbaks nu när jag inte styrs av äs men jag är samtidigt rädd för hur det ska gå! Jag har ju varit gömd från utseendefixering och träningsprat så länge så jag vet inte hur det kommer kännas att vara en del av det igen... Jag hoppas att jag är starkare än jag tror, för ytlighet är en del av samhället så jag måste lära mig att leva med det. Jag tror jag är redo, jag hoppas det! Puss